Bokmässan

Nyss hemkommen. Lite i chock. Undrar vad det var som hände.

Blev en kortvisit i år och givetvis speglas upplevelsen av måendet så inget ont om bokmässan i sig. Men jag kan inte komma ifrån känslan av att om man inte är utbränd innan så erbjuder mässmiljön ett lysande tillfälle att jobba sig närmare den diagnosen. Vid ett tillfälle stod jag som ett fån och glodde på två främmande tjejer som glatt hälsade och frågade om jag hittat något kul innan jag insåg att det var mina egna elever som jag på mattelektionen två timmar tidigare önskat trevlig helg och ”vi ses kanske på bokmässan”.

Regel nummer ett när man ska gå på mässor är att man måste ha en plan. Vad vill jag med besöket? Är det något speciellt jag letar efter? Hur lång tid tänker jag spendera här? Har jag ätit? 

Man kan också göra ett ”mässbingo” åt sig själv och bocka för efter hand, kan varieras utifrån mässans innehåll:

Min plan var sådär halvbra utstakad. Mer av jag-åker-in-och-befinner-mig-i-en-kreativ-miljö-med-spännande-människor-och-insuper-atmosfären. Utöver det ville jag kasta en blick på fantasyhyllorna och kändisspana lite. En detalj är dock att jag har grymt svårt att känna igen kändisar, inte så oväntat med tanke på att jag har svårt att känna igen mina egna elever. Såg faktiskt Carl-Einar Häckner, eller, jag tyckte att det var han men sedan insåg jag att den här snubben var mycket äldre. Det var Carl-Einar Häckner. Jag prickade dessutom in en dragning av Jan Guillou men hörde tyvärr inte vad han sa eftersom ett av favoritprogrammen ”Spanarna” livesände precis bredvid. Som att två rätt kan bli ett fel. Typ minus + minus blir plus fast tvärtom.

Hittade fantasyavdelningen efter ganska lång tids letande. Det fanns visserligen kartor att tillgå men de såg väldigt komplicerade ut. En av vägarna ledde dock till Fantastikgränd där SF-förlagen fanns. Det kunde till och med jag se utifrån att de som stod i montrarna hade mycket mer guldglitter, djävulshorn och det förekom fler höga hattar än hos de som stod vid t.ex. montern för Göteborgs Universitet. Jag stod en stund och höll i en dörrmatta med texten Hogwarts men landade till slut i att det max skulle vara 20% av familjen som tyckte att den skulle vara en kul idé. (Jag ligger dessutom redan lite på minuskontot beträffande inredningen hemma efter att ha klätt om allt som har dynor i senapsgult.)

Det blir lätt overload av alla människor och intryck. När man upptäcker att man står och smuttar på en smoothie tryckt mot en vägg och ser lika ensam och förvirrad ut som den lilla damen vid Nya Tiders monter så vet man att det är dags att åka hem. Problemet är att man inte hittar ut. Däremot hittade jag plötsligt till Fantastikgränd. Flera gånger. Verkade plötsligt omöjligt att ta sig därifrån. Till slut förbarmade sig en liten farbror över mig:

Farbrorn: ”Är du trött?”

Urlakad, hålögd mässbesökare: ”Jaaa”

Farbrorn: ”Har du köpt många böcker?”

Urlakad, hålögd mässbesökare: ”Nej, inte en enda. Jag försöker bara hitta ut.”

Farbrorn: ”Men då har jag en jättebra bok här som… //lång utläggning om att jag verkligen borde köpa just hans bok som handlade om en pojke i en dysfunktionell familj o.s.v//

Urlakad, hålögd mässbesökare som just nu kände sig aningen dysfunktionell själv: ”Du, jag ska bevara titeln i mitt hjärta, men det är en bok som jag verkligen inte ska läsa just nu. Men kan du snälla bara visa mig vägen ut!”

Till slut. Hittade ut. Årets fynd från bokmässan:

·       En styck gratis whiteboard-penna (svanenmärkt)

·       Fyra små drakar i gummi (verkade som en lysande idé just vid inköpet)

·       Ett stort behov av egentid, tystnad och en latte